text
stringlengths 4
594
|
---|
rasande |
jag brackander brukspatronen fundera på giftermål med en ladugårdspiga |
har jag verkligen gjort det |
ja sådan galning jag är |
jag blygs för mig själv |
brackander brackander |
vart tager du vägen |
härintill skall du gå och icke vidare |
han slukade en väldig klunk grogg och satte vandringen mumlande avbrutna meningar och spottande i rak linje framför sig |
nu stannade han fattad av en plötslig ingivelse och ringde |
en dräng visade sig i dörren |
svalgren sade patron du spänner genast min holsteinska häst för giggen |
du tager vidare de präktigaste seldonen som finnas 1 stallet och skurar dem så att de blänka som solen |
sedan kläder du dig i det nya livréet med röda listerna och blanka knapparna du vet |
ja nådig patron och fort skall det gå annars vankas det stryk |
jag vet nådig patron |
tjänsteanden som 1 förbigående sagt hade ett lismande rävaktiga utseende försvann och patronen började göra sin toalett |
han iklädde sig lackerade stövlar svart frack vit halsduk och kyrkstapelshöga sfadermördare samt dränkte sin tupé med en hel flaska makassarolja |
han mönstrade sig därefter 1 spegeln och suckade |
sucken gällde de bortrakade sångerna |
patron brackanders ansikte hade ligen förr infattats 1 en ram av de mest förledande polisonger de voro hans älsklingar |
hans tröst 1 livets mulna stunder men sedan länsman spöqvist upplyst honom om att napoleon ej nyttjade polisonger försvunna en vacker dag dessa vegetationens underverk för en artistisk barberares härjande lie |
men vad offrar icke en stor själ för en idé |
sedan patronen med filosofisk djupsinnighet övervägt vilken bland sina hundrade piskor han borde välja bestämde han sig slutligen för en präktig läderpiska med silverbeslagen skaft steg upp 1 giggen och gav hästen en klatsch |
solen speglade sig 1 de blanka seldonen och återblixtrade från lakejen svalgrens stora mässingsknappar den ståtliga hästens man fladdrade för vinden och hög som jupiter honans eller åtminstone som nero vid en olympisk kapplöpning lutade sig patron brackander majestätiskt tillbaka 1 giggen och svävade framåt över landsvägen 1 skyar av damm |
vad gällde resan |
en viktig fråga 1 vilken hela världen borde intressera sig |
vi hava antytt att patron brackander var en stor lugn mångsidig karaktär |
man må således ej tro att patronen tycke för johanna brant hindrade giftermålsspekulationer i andra riktningar |
patronen var verkligen ute 1 friareärenden |
bland hans grannar fanns en adelsman med en enda vacker och älskvärd dotter |
adelsmannen var fattig m en nära besläktad med länets högsta aristokrati och med inflytelserika magnater |
nu ehuru brackander titt och ofta uttalade ett djupt förakt för adel och adelskap var han i sitt innersta en varm anhängare därav och skulle gärna givit |
en av sina masugnar för att få säte och stämma på riddarhuset under namnet brackhjälm sköld brackhjärta brackhuvud eller något dylikt |
nu var brackander visserligen en högmögende man och många hjässor sänkte sig för den rike järnpatronen varhelst han for fram men han hade dock med harm iakttagit att man i vissa kretsar otvetydigt såg honom över axeln |
han ville hu genom äktenskaplig förening med ovannämnda fattiga men förnäma fröken förskaffa sig relationer inom aristokratin för att 1 sällskapslivet förvärva den plats honom rätteligen tillkom |
dessutom hade han vissa spekulationer på vasen ja på stjärnan planer som en dylik förening nödvändigt måste gynna |
att intet hinder från flickans eller hennes föräldrars sida skulle möta därom var |
han förvissad han väntade tvärtom att föräldrarna skulle tacka honom med glädjetårar 1 ögonen och flickan dåna av förtjusning |
efter halvannan timmes förlopp rullade giggen åter in på trevnadslösas gård |
den holsteinska fuxen var betäckt med svett och lödder patronen ansikte glödde av harm och raseri |
han gav svalgren en därför att denne ej nog hastigt hann slå ned fotsacken sparkade gårdshunden som med viftande svalas kommit sin herre till mötes och rusade upp på sitt kontor |
otroliga händelse fenomen 1 mänsklighetens årsböcker |
brackander hade fått en korg |
den unga fröken hade givit honom ett hövligt men bestämt avslag |
hon hade försakat masugnarna och |
järnshamrarne och snällheten vid den älskliga patronen sida |
0 kvinna kvinna |
tvenne dagar därefter emottog kronolänsman spöqvist en biljett med inbjudning att besöka vännen brackander |
vi finna de sympatiserande själarnas jordiska omhöljer förtöjda länsmannens soffan och brukspatronens 1 en gungstol och mellan dem ett bord försett med alla ingredienser som fordras för beredandet av den ädla drycken |
länsman spöqvist är en medelålders man med ett ansikte som liknar ett sådant där av gnutta verka som vid minsta tryckning mellan fingrarna kan utsträckas på längden och bredden och grina i alla möjliga variationer |
när detta ansikte någon gång får nåden att visa sig inför landshövdingen lägger det sig 1 rynkor som uttrycka en jordisk vördnad en sublim undergivenhet 1 varje drag läses det med präntad skrift tig a vid a 0 ch dö |
inför en lägre förman exempelvis fogden bliva dessa rynkor mindre skarpt rade de uttrycka undergivenhet men parad med en viss aktningsfull förtrolighet |
inför jämlikar och goda vänner bär samma ansikte en prägel av godmodighet humor och tokrolighet |
inför bönder lägger det sig 1 högtidliga byråkratiska rynkor någon gång förmildrade av en nedlåtande dragning på munnen om bonden äger allra minst ett halvt hemman |
inför torpare liknar det ansiktet av en sfinx en olöslig förstenad gåta |
men på mätningsauktioner glänser det av gladlynthet och lycka |
länsman spöqvist är då i sitt element |
auktionsdagarne äro hans b e a u x jo u r för att övertyga sig därom borde man se honom med klubban 1 hand och höra hans snilleblixtrande kvicka putslustiga anmärkningar över varje sak som han uppvisar och utbjuder åt den besökande allmänheten |
ja sade brackander i det han häftigt satte toddyglaset tillbaka på bordet de skola se vem de vågat förolämpa |
det blir en lysande hämnd jag tager bror spöqvist |
din hämnd blir raffinerad som det här sockret anmärkte spöqvist under det han tillagade en ny toddy |
men tillåt mig säga din idé är icke ny |
napoleon napoleon säger du |
ja napoleon berättar historien friade till en prinsessa jag tror hon var från ungern |
nog av prinsessan var lika uppläst som din fröken och svarade tvärt nej |
vad tror du napoleon gör bror brackander |
jo knappt en vecka efter han fick korgen gifter han sig med josefines som var hans kammarjungfru eller jag tror hans ladugårdspiga |
du må tro blev en uppståndelse vid hoven då de fingo veta detta |
prinsessan av ungern dog på stället av förbittring det gick henne kantänka till hjärtat att en ladugårdspiga så burdus fick den värdighet som nyss var erbjuden sessan själv |
men alla drottningar kejsarinnor furstinnor och hertiginnor ja påvinnan på köpet voro tvungna att hylla och krusa för den forna ladugårdspigan |
vart hon gick måste åtta |
ningar gå efter henne och bära hennes släp |
vacker var också josefines det kan icke nekas |
det var bra gjort av napoleon utbrast brackander |
mitt beslut är ohyggligt fattat jag gör på samma sätt |
det skall förbittra det förnäma patrasket ända in 1 hjärteroten då de få höra att jag ger deras giftassjukt dotter fan och utväljer johanna brant till min brukspatronessa norna friherrinnorna och noderna som för sina döttrars räkning spekulerat på min person och min förmögenhet få stå där med långa näsor |
och hon den oförskämda som vågade avvisa mig hör på brackander avbröt honom tvist och ade sin hand förtroligt på patronen arm inbillar du dig verkligen att flickan på allvar ville ge dig en korg |
jag måste väl tro mina öron |
hon tackade för äran gubevars men förklarade att hon ej kunde mottaga den den näbbgäddan |
du känner icke kvinnorna sade spöqvist med en skakning på huvudet hon ville bara mjuka dig och tog för givet att du skulle komma för andra gången för att som en nåd anhålla om hennes hand |
trodde hon det så hoppade hon 1 galen tunna inföll brackander gnuggande händerna |
desto djupare skall det hu gå henne till hjärtat jag hoppas det och det skall ej bli hennes enda nederlag |
nej hederlige vän spöqvist andra förödmjukelser återstår henne |
medan den högfärdiga fröken sitter i sitt fattiga hem suger |
pa ramarna knappt har uti hel bomullsklänning att stoltsera uti och får lunka till fots till kyrkan skall hon få se min johanna komma åkande 1 det präktigaste ekipage och klädd 1 nya klänningar för var vecka |
jag säger dig spöqvist att det skall göra den gåsen rosenrasande ont ty fruntimmer som du vet fästa sig mycket vid sådana saker |
när skall det stora slaget ske |
frågade spöqvist |
vad menar du bror |
med andra ord när friar du och när gifter du dig |
jag kallar det för slag emedan jag jämför det med fältslaget vid sankt helena där napoleon 1 grund slog ryssarna |
när det skall ske |
genast genast bror spöqvist |
utbrast brackander häftigt i det han reste sig ur gungstolen och började marschera tvärs över golvet |
ser du jag anser det vara bättre att förekomma än att förekomma |
tror du att jag vill bli en visa ett åtlöje ett spektakel en skampålen för alla människor här 1 trakten |
sbrackander har fått korgen |
brackander har fått korgen |
med den nyheten komma alla systrar och kaffekäringar att ränna om varandra det blir för många år ett samtalsämne och man skall skratta håna och begripa mig och alla de förnämiteter som hoppades att jag skulle fria 1 deras hus skola förlöjliga mig och fägna sig åt att jag blev bränd på näsan |