Datasets:

Jiejie

/

asr_book_lm_v2.3

like 0

stål var en barnafrom människa och simmade ingen kväll sin bön till gud

det var en kort bön som han lärt av mor sin och han upplyste den av gammal vana med hög och ijudelig röst innan han med känseln under huvudet och geväret vid sidan somnade

det var med ett ord den lilla bönen gud som haver barnen kär se till mig som liten är 0 nu kungen 1

väl tänka att många av våra kamrater tyckte det vara lustigt att den gamle skäggige stål som var den längst karlen 1 kompaniet kallade sig barn och liten men sådant bekymrade honom föga ty som han sade gud mäter icke människorna med alnmått och guds barn ville han vara om han än blev aldrig så gammal

korpralen tystnade åter för en liten stund och tycktes försjunken 1 sina minnen

sven mästare torkade med avighanden sina ögon 1 vilka en fuktig glans var synbar

såsom läsaren redan vet hade svensk far stupat 1 kriget mot ryssland

när korpral brant omvände var det han som meddelade posten åt stals änka som med en femårig son bodde en backstage och befann sig i yttersta nöd ty hon var sjuklig och oförmögen att arbeta

nu hade brant själv hustru och barn att försörja hade blivit invalid var krasslig av fältlivets mödor och förseelser och kunde således ej så kraftigt som förr sköta plog och spade

men detta hindrade honom ej att åtala sig den övergivna änkan och hennes son och när gumman stål dog tog han hennes son sven till sig som eget barn

han hade själv lärt pojken att läsa och 1 allo vårdat sig om honom med lika stor ömhet som om sina egna barn

dock måste korpralen vid svensk uppfostran ofta taga itu med hårdhandskarna ty sven var en storsint pojke men det bättrade med åren så att korpralen fick heder glädje och nytta av sin systerson

sven var duktig och ordentlig skicklig både som masugnskarl och smed och den

henning han förtjänt kom nu hushållet väl till pass

den gamle krigsmannen såg med innerlig förödelse att sven och hans johanna tyckte om varandra han hade medan de ännu voro barn tänkt sig som ett önskningsmål att se sonen till den oförgätlige vännen stål i äkta förening med johanna

korpral brant sade adolf vill korpralen göra oss ett stort nöje så omtalad något för oss från kriget

sommardag är lång svarade korpralen och stanken ju här till 1 morgon

vi ha således god tid på oss att berätta krigshistorier var stupade stål

frågade adolf som ville förmå gubben brant att genast öppna sin låda

det var vid helige sade korpralen med en lätt suck

där voro kronobergarne med skolen 1 tro fortgår han i det han rätade sig och ögonen blixtrade

ni vet av historien gossar att burgare för den dagens arbete blev regementet n i svenska armen och fick rang av konungens garde

lagerbring kommenderade den svenska styrkan ryssarna voro dubbelt så många som vi men vi höll dem varma under två långa dagar

men så kom gustav adolf och utnämnde en annan befälhavare och så uppstod oreda order och kontraorder bingo om varandra och hela det högre befälet blev liksom ert 1 huvudena

vad den stackars kungen tog sig till så bar det på tok och så gick det även denna gången

hade vi bara fått hållas såsom vi börjat skulle vi jagat

ryssarna nacken i våld

men så blev det plötsligt befallt att vi skulle skeppa oss igen

jag vill icke säga er vad vi simpla soldater kände och tänkte då den befolkningen blev hederlig

många grät av har andra mumlade hårda och kanske orättvisa ord om kungen och det högre befälet men då vi kronobergare bingo veta att vi skulle betäcka de övriga trupperna medan de skeppades blev vi glada som barn

ryssarna som förut hållit sig på vackert avstånd ryckte nu an helt oförskräckt och började skjuta och hundra alldeles rasande

vi svarade duktiga tag

mången tapper karl och god kamrat fick under de timmarna bita i gräset

men ryssarna blev alltmer förgångna de såg hu bara en liten hop framför sig ty de andra regementen voro redan till god del ombord på fartygen

den lilla hopen bestod just av oss kronobergare och av oss berodde nu vår lilla här och svenska ärans räddning

vi bingo orders att taga till bajonetter och kasta ryssarna tillbaka

hej sådant liv det blev i spelet

vi hade käcka och duktiga officerare kaptener som levat med oss på roten och dem vi älskade som fäder

med sådana officerare går man till döden som till en dans

vi simpla karlar ville genast däran utan att avvakta kommandoordet men bultsax och rappa bergen lindberg och aminoff lät ej vänta på sig

de ställde sig framför fronten och därpå bar det av under dundrande hurrarop

ryssarnas första linje stod stilla med fälld bajonett tills stålspetsarne korsade varandra men då bröt vi in på dem stack eller slog

med gevärskolvarne sa att moskoviterna rullade som käglor

andra ryska linjen inväntade oss icke utan tog till harvärjan

det skulle annars gått dem på samma sätt men vi lämnade många på platsen och bland den vår stål gossar

han var vid min sida och den förste ryss jag i avloppet såg falla stupade under stals gevärskula

men ryssarna voro knappt på reträtt förrän han träffades av en kula

han sjönk till marken jag kastade mitt gevär för att lyfta upp honom och bära honom bakom linjen men han sade hugg på ryssarna brant och bry dig icke om mig jag dör snart

hälsa till hemmet

och därmed slöt han till ögonen jag lade handen på hans hjärta handen blev blodig kulan hade funnit rätta stället stål var min bäste vän jag tyckte sedan att det var tomt och ödslig 1 ledet där jag ej längre hade honom bredvid mig ty vi voro han och jag som gamla hästar som länge dragit ihop

men icke sörjde jag egentligen ty stål dog en vacker död han dog för fosterlandet för sverige gossar och jag hoppas med tillförsikt att han är salig

samtalet gick nu över på andra ämnen och djäknarne hämtade av detsamma att torpet som arrenderade av korpralen tillhörde patron brackander på trevnadslösa

korpral brant hade nu 1 många många år långt innan brackander köpte nämnda egendom varit bosatt på den lilla lägenheten

brackander hade emellertid på senare åren betydligt ökat arrendesumman

av åtskilliga yttranden 1 förbigående fällda av sven 3

de vandrande djäknarne

mästare m en synnerligen ogillade av korpralen slöt djäknarne att varken sven eller någon annan underhavande hade skäl att tycka om patron brackander

sven berättade bland annat med glad uppsyn att den tid under vilken han genom kontrakt förbundit sig att förstå brackanders maskin om några månader vore slut därefter ämnade sven bygga en smedja arbeta för egen räkning och fira sitt bröllop med johanna

djäknarne kvarstannade hos korpral brant till följande morgon

men redan om aftonen tog de farväl av sven masmästare och johanna vilka båda för sina olika sysslor skull ej kunde dröja hemma över natten

och när morgonen kom skakade göra och adolf hjärtligt hand med brant hans hustru och lilla lngrid och drog vidare men under hela sin vandring tyckte de sig ej ha tillbringat någon trevligare dag än den 1 korpralen hem

adolf märkte under de följande dagarna att göra gärna talade om lngrid och skämtade mycket med honom driver

emellertid lämna vi djäknarne tills vidare åt sitt öde

vi skola under berättelsens bortgång åter träffa dem

och nu drag vi över sjön som är kortaste vägen till trevnadslösa för att som hastigast göra bekantskap med dess ägare patron brackander

några dagar efter djäknarnes besök hos galen finna vi patron nikolaj brackander vandra av och an med långa steg 1 sitt kontorsrum

patron nikolaj brackander är liten till växten men fyllig och axelband bär högt uppkallad tupp har armarna korslagda bakom ryggen går mycket utåt med fötterna som en dansmästare från sjuttonhundratalet och spottar rakt framför sig

vad 1 övrigt hans utseende beträffar vilja vi nämna att patronen skötevän kronolänsman spöqvist på heder och tro försäkrat att han brackander är förvånande lik napoleon 1

vi tillägga blott att herr spöqvist fällde detta omdöme med ledning av ett tvärsnitt föreställande den store kejsaren tillverkat hos lundström 1 kring

kontoret är ett mörkt rum vars förnämsta möbler äro ett stort skrivbord betäcka med charma dokumenten en piphylla och ett väggskåp det senare patron brackanders speciella husapotek innehållande åtskilliga flaskor med etiketterna punch arrakv roms och konjak

väggarna äro befängda med piskor av alla slag

oli storlekar fran del blygsamma tagelpiskan varmed skjutsbonden undfägnar sin tröttkörda kamp till den förnäma chambrièren

patron brackander verkar nämligen för piskor dock är denna vurm ej så ensidig att den ej även omfattar ridspön av vilka finnes ett ganska utvalt förråd

vi glömde att bland möblerna räkna patron brackanders bokhylla må ingen tillrätta oss detta såsom förflutet från bristande aktning för skap och litteratur

på nämnda hylla befinna sig en bok om hästars sjukdomar en juridisk bok en vbrevställaren en procentuträkningstabell eller s

vakthund vidare en statskalender mycket sliten vid förteckningen på riddare av och vasaorden samt några romaner av paul de kock

utom sin vurm för piskor karakteriseras patron brackander av en andra vurm för processer och en tredje för utmätningsauktioner

varhelst patronen under sina transaktioner fann en den ringaste lilla anledning att börja process vips hade han inlagd klagoskrifter och besvärshandlingar färdiga att förlägga behörig eller obehörig stol

denna vurm hade säkert sin rot 1 ett ädelt begär att förkovra lagskipningen och giva juristerna en nyttig sysselsättning

den tredje värmen den för utmätningsauktioner vägledde sig lika sannolikt från den hos alla stora själar medfödda böjelse för det tragiska och dramatiska 1 livet

patronen tycke för dylika förväntningar var till den grad utbildat att han ej blott bevistade alla de bland hans underhavande förekommande talrika

utmätningsauktionerna utan ofta reste långa vägar 1 sällskap med kronolänsmannen spöqvist för att bevittna skådespel av denna art

på senare tider hade patron nikolaj der blivit rov för ännu en fjärde vurm

och likväl var patron brackander i sig själv ingen vurm utan tvärtom en bland de mest praktiska människor på vilka nittonde århundradets sol skitit

synnerligen motsägelser 1 människoliv

denna fjärde vurm bestod däri att patron brackander per fas et nekas ville gifta sig

han hade nu vid fyrtiotvå års ålder i den härliga man av sin mannakraft ledsnat vid ungkarlslivet och beslutat att lyckliggöra någon enas dotter med sin hand

och vilken kvinna kan motstå en man som på håret liknar den store napoleon och därtill äger herrgårdar masugnar hammare och väldiga kapitalet placerade på de säkraste händer

patron brackander var ej blind för sitt eget värde med all sin blygsamhet visste han sig vara oemotståndlig om han särskilt lade an på att fånga en flicka ja han misstänkte att flickorna just lade an på att fånga honom

men frågan var nu vem bland denna uppsjö på feminina varelser skulle han välja till sin ledsagarinna genom livet

det är denna fråga som sysselsätter honom under det han såsom vi nämnde med långa steg mäter kontorsgolvet

patronen hjärta var varken av eller gångjärn långt därifrån det var en mjuk muskel

lätt nog genomborrad av en pil från amors båge detta hjärta ägde hemligheter hemligheter vid vilka de fem världsdelarne skulle häpna om de blev kända betänk blott den rike brukspatronen napoleons levande avbild vasaordenskandidaten nikolaj brackander förälskad uti gräsliga ning sin ladugårdspiga

sådant var förhållandet brackander var kär johanna brant korpralen dotter

men denna kärlek var naturligtvis av lugn och sansad art ty i stora själar kunna visserligen passioner vakna men de behärskas och hållas inom tillbörliga gränser

hos den praktiskt brackander hade även kärleken en praktisk riktning och visade 1 synnerhet när frågan var om en ladugårdsdeja en viss benägenhet att höja sig över tomma av svärmiska idealister påminna formaliteter såsom vigsel kontrakt och mästerlig välsignelse

men 1 tas hela väsendet och framförallt i den rena blicken från hennes klara blå ögon låg en för varje tyskt förstånd oförklarlig kraft som höll patronen på vederbörlig avstånd och kom varje ord som kunnat förråda hans känslor att dö på hans tunga

ingenting förrådde hans hjärtas svaghet om ej det att han efter johannes ankomst till lösa ägnade en ovanlig omsorg åt ladugården skötseln och gjorde flitiga besök hos sina oxar kor och kvinnor än förut

det är löjligt det är befängt mumlade han i det han hastigt gjorde halt framför sitt apotek och tillagade en hjärtstyrkande medicin av konjak och några droppar vatten det är för

rasande